Något händer i pocketarna?!?!

Kalle Ankas pocket har länge haft ett oförtjänt dåligt rykte. KAP innehåller normalt sett de vanliga italienska serierna från Topolino, och det är faktiskt inte så dåligt. italienarna har länge haft mycket skickliga serieskapare (skickligare än Egmont) och pocketarna har en mycket jämnare kvalité än t.ex. Kalle Anka & C:o. Det utmärkta hantverket av Cavazzano, etc. lämnar inget åt slumpen... men det är på manussidan som Italienarna är hästlängder före sina kollegor. Egmonts Disney-serier har länge präglats av slentrian, utslätade historier och fantasilösa upprepningar. Säga vad man vill om italienarna - men de är inte fantasilösa och de vågar experimentera mer. De har så hårt grepp om sina Disneyserier och en stolthet över sin egen Disneytradition att de kan köra sitt eget race utan att bry sig om någon annan. Okej, man märker hela tiden att Barks varit väldigt älskad och inspirerande.. men där vi kan beundra Barks och sedan kanske försöka kopiera en bit av honom så kan man i Italien beundra Barks och sedan gå och göra sina egna grejor i alla fall. Man har experimenterat med formspråket ganska länge nu... W.I.T.C.H. kommer från Italien. "Wizards of Mickey" och den uppsjö fantasy-serier med Musse Pigg kommer därifrån.. och den nya superhjälteinkarnationen av Stål-Kalle kom därifrån. Ja, även den gamle klassiske Stål-Kalle kom från Italien. Även fast pocketarna innehåller kortare serietidningsserier, dvs. hårt styrda serier - så varierar det mycket mer än Egmont tillåter/klarar. Både teckningsmässigt och framförallt bland manusen. Några manus är lite trötta.. andra kanske lite ytliga... men de flesta av dem är fräscha och innovativa.. och ett par.. är helt fantastiska! Den senaste pocketen jag läser just nu, Pocket 359 har två speciella serier, med snygga, fina och överraskande manus. En sak som jag inte vet om jag gillar är något så udda som en fortsättningsserie från förra pocketen. Först "Dubbeldeckaren" av Fausto Vitaliano, förnämligt illustrerad av Marco Mazzarello... Ett aldrig sinande vridande och vändande... Vem är vän? Vem är fiende? Spelar det någon roll? Bakom varje hörn, en ny händelse och en ny vändning. Inget förutsägbart här.. nej man blir överraskad nsätan från ruta till ruta, när Kalle måste omvärdera och VERKLIGEN inte lita på någon alls... Ja, kanske hör han själv till fienden.. utan att veta om det? En klassisk, och ändå fräsch spionhistoria... skriven EFTER det kalla kriget... Fantastiskt! Vi får se hur det går.. i nästa nummer...
"Vågspel" av Rudy Salvagnini... Jag menar.. jag kan inte ens tänka mig en sådan här historia från någon serieskapare från Egmont eller egentligen något annat av disneyserieförlagen. En liten kortare historia, men vilken pärla. Kalle mot.. ja.. väder och turens makter.. Men, men.. så skoj! .. och sist måste jag nämna Stål-Kalleserien "Manipulerade minnen" av Lucio Leoni... En längre SF-historia i bästa tradition... Kan man ändra folks minnen? Har någon raderat bitar av Kalles Minne? Hur kan man annars vara enda personen i Ankeborg som missat en hel valrörelse?